Med god omvårdnad i vardagen ges tillfälle att lägga märke till förändringar hos djuret samt minska risken för vissa hälsoproblem. Känn igenom hela djuret med jämna mellanrum och kontrollera bland annat ögon, öron och området runt könsorgan och analöppning. Att vänja djuret vid att bli hanterad kan underlätta veterinärbesök och göra undersökningar mindre stressande.
Omvårdnadsmoment så som kloklippning och tandvård kan enligt många upplevas som svåra att genomföra. Med träning kan dock omvårdnaden bli en positiv och relationsbyggande erfarenhet för både djur och djurägare. Det är aldrig för sent, även äldre djur kan lära sig nya saker.
Är det något omvårdnadsmoment som du önskar hjälp med? Här påCityveterinären erbjuder vi tjänster som exempelvis klo- och tovklippning och öronrengöring. Du kan även vända dig till oss för rådgivning kring foderval, tandborstning och andra omvårdnadsmoment.
Hur mycket och vilken typ av pälsvård ditt djur behöver beror på pälsslag och eventuella särskilda behov. Somliga hundar och katter rekommenderas att borstas, trimmas och/eller badas regelbundet, andra enbart vid behov, kaniner oftast vid fällning men det finns även långhårskaniner som behöver daglig pälsvård. Huvudsaken är att du som djurägare ser till att pälsen hålls i gott skick och att tovbildning undviks. Använd en borste anpassad för djurets pälstyp och se till att du vid borstning kommer igenom hela pälsen. Har det uppstått tovor som är svåra att reda ut kan de behöva klippas bort för att inte skapa besvär för djuret. Har ditt djur mycket päls i och runt öron och ögon kan denna behöva trimmas.
Har djuret ingen skyddande päls på kroppen brukar hudvården bli desto viktigare. Förutom regelbundna bad kan det exempelvis vid vistelse i sol vara aktuellt att smörja in djurets hud med solskyddskräm. Tänk på att hudvård likt pälsvård bör anpassas efter den enskilda hunden och kattens behov. Hudinfektioner och andra hudproblem är vanligt förekommande, framförallt hos hundar. De uppkommer ofta vid hudveck samt på ställen såsom mellan trampdynor/tår, i ljumskar och armhålor. Se till att hålla dessa områden rena och behandla vid behov.
Hur ofta klor behöver klippas beror på hur mycket de slits naturligt. Eftersom klorna växer hela tiden är det viktigt att hålla koll på längden. Långa klor kan orsaka smärta, skador och i värsta fall växa in i trampdynorna. Om ditt djur ofta får kloskador utan tydlig anledning kan det vara ett tecken på ett underliggande hälsoproblem.
Klipp små bitar i taget och gör det regelbundet. Var försiktig med pulpan – på ljusa klor syns den som rosa, på mörka klor kan den vara svår att se. Om ditt djur är ovant vid klovård, börja försiktigt och vänj det gradvis vid hantering. Som alternativ kan klorna formas försiktigt med en kloslip.
Använd alltid en skarp klosax eller klotång som passar djurets storlek, och glöm inte sporrarna – de sitter ofta på framtassarna och ibland även på baktassarna. Om olyckan är framme och det börjar blöda kan du använda potatismjöl, blodstillande pulver eller steril bomull för att stoppa blödningen.
Det finns många typer av foder och kosttillskott för hundar och katter, men oftast rekommenderas helfoder för att säkerställa att djuret får i sig alla viktiga näringsämnen. Om du lagar egen mat är det viktigt att den är näringsmässigt komplett. Anpassa fodret efter hälsotillstånd, livsstadium, aktivitetsnivå, kastration eller dräktighet, och kontrollera regelbundet vikt, päls, hud och avföring. Det viktigaste är att djuret mår bra, har aptit och får i sig allt den behöver.
Övervikt är vanligt och kan öka risken för sjukdomar. Om djuret behöver gå ner i vikt bör det ske långsamt, med kunskap om rätt mängd mat och näring. Det kan göras på egen hand eller med stöd av veterinär eller annan erfaren person. Glöm inte att räkna med godis och andra tillskott i den dagliga fodermängden.
Vid tillfälliga magproblem, där djuret i övrigt mår bra, kan skonkost vara ett alternativ. Den är lättsmält och kan lagas hemma eller köpas färdig på veterinärkliniker. För hundar kan hemlagad skonkost bestå av kokt ris, vit fisk eller kyckling med rikligt med vatten. För katter används samma proteinkälla, utan ris och med extra vätska. Ge små portioner ofta och öka mängden gradvis. Om djuret visar tecken på nedsatt allmäntillstånd bör veterinär rådfrågas.
Se alltid till att djuret har fri tillgång till vatten. Vid behov kan vätskeersättning ges som ett komplement.
God munhälsa är viktig för djurets allmänna hälsa och välbefinnande. Problem i munnen kan påverka aptit, beteende och i vissa fall leda till följdsjukdomar. Det mest effektiva sättet att hålla munnen frisk är via regelbunden tandborstning. Tandskrapa rekommenderas inte eftersom den kan skada tändernas emalj. Tuggben, tuggleksaker, speciella foder och kosttillskott kan hjälpa något, men ersätter inte tandborstningen. Se till att tuggben och leksaker inte är för hårda, då de kan ge tandslitage och tandfrakturer.
Vid tandborstning, använd en mjuk tandborste i lämplig storlek eller en fingerstrumpa av mikrofibermaterial. Den mekaniska rengöringen är viktigast, tandkräm är inte ett måste. Om du vill använda tandkräm, välj en som är särskilt framtagen för djur. Börja försiktigt och belöna ofta, så att tandborstningen blir ett positivt moment. Fokusera på utsidan av tänderna och borsta extra noga längs tandköttskanten. För bästa effekt bör tänderna borstas varje till varannan dag.
Kontrollera regelbundet djurets mun. Rött eller blödande tandkött, dålig andedräkt, ökad salivering eller förändringar i ät- och tuggmönster kan vara tecken på tandproblem. Om tandsten redan har bildats bör den tas bort hos en veterinär. Vid samma besök kan tänderna undersökas och du som djurägare kan få råd om fortsatt hemtandvård.
Både fysisk aktivitet och mental stimulans är viktigt för att din hund eller katt ska må bra. Hur mycket motion ditt djur behöver beror på ras, ålder, hälsa och temperament. För lite eller för mycket aktivitet kan leda till både fysiska och beteendemässiga problem.
Din hund eller katt behöver röra på sig regelbundet, till exempel genom promenader, lek, simning eller sporter som agility. Anpassa alltid träningen efter djurets förmåga – undvik överansträngning, särskilt hos unga eller äldre djur, och var försiktig med fysisk aktivitet vid varmt väder.
Att få mental stimulans är lika viktigt som fysisk motion. Du kan låta djuret leta efter mat, lära sig nya trick, träna balans eller lösa problem genom lekar och spel. Ju fler sinnen djuret får använda – lukt, syn, känsel, desto mer givande blir aktiviteten.
Genom att kombinera fysisk och mental träning gör du vardagen både roligare och hälsosammare för ditt djur.
På samma sätt som hos oss människor förändras djurens behov i takt med att de åldras. Som djurägare har du möjligheten att underlätta för ditt djur och förbättra dess livskvalitet. Åldrandeprocessen beror på en mängd faktorer men vanligen räknas hundar och katter som seniorer vid ca 6-10 års ålder.
Det äldre djuret kan successivt bli mindre aktiv, få hud- och pälsförändringar, minskad muskelmassa och försämrad syn, lukt och hörsel. Ledproblem, ändrat näringsbehov och beteendeförändringar är även vanligt hos äldre djur. Exempel på beteendeförändringar kan vara att djuret upplevs orolig, verkar desorienterad, vokaliserar, får svårt att vara själv och börjar kissa och bajsa inomhus/utanför kattlådan.
För att möta djurets förändrade behov kan flera anpassningar vara aktuella. Djuret kan behöva mer omvårdnad, ett annat foder och lättare tillgång till viloplats, mat- och vattenskål samt kattlåda. Den äldre hunden och katten kan även ha ett ökat behov av rutiner och vistelse i en lugn och i vissa fall begränsad miljö.
Eftersom åldrandeprocessen påverkar kroppens funktionsnivå och ökar risken för sjukdomar kan äldre djur vara i behov av läkemedelsbehandling. För att få koll på vad just ditt djur behöver rekommenderar vi att boka tid för en seniorkoll. Vid en seniorkoll görs en allmän hälsoundersökning där veterinären bland annat lyssnar på djurets lungor och hjärta. Seniorkollen innefattar vanligtvis även blodprovstagning för att utvärdera funktionen av framförallt lever och njurar. Baserat på resultatet av undersökningen går veterinären sedan igenom vad du som djurägare kan göra för ditt djurs välbefinnande.
