Kunskapsbank

Hund

Pyometra

Livmoderinflammation, även kallat pyometra, innebär att livmodern blir inflammerad, förstorad och fylld med var. Är livmoderhalsen så kallat ”öppen” kommer varet ut i form av flytningar, men är livmoderhalsen ”stängd” växer livmodern i storlek inne i buken utan tecken på flytningar. Oftast ses livmodersinflammation ca 1-2 månader efter ett löp. Hormoner och bakterier är bidragande orsaker till tillståndet. Livmodersinflammation ses även som biverkning efter vissa hormonbehandlingar. Vanligtvis drabbas medelålders till äldre tikar. Symptomen visar sig oftast i form av: 

	ökad törst och urinering
	nedsatt allmäntillstånd
	försämrad aptit
	feber, kräkningar
	diarré, smärta från buken, svullen buk
	stelhet av bakdelen i form av till exempel ovilja att sätta sig
	Ibland ses blodblandade, variga, illaluktande flytningar

Om din tik har något av ovanstående symptom bör veterinär kontaktas omgående.
Tillståndet kan snabbt leda till ett livshotande tillstånd om livmodern brister i buken och om bakterier når blodbanan kan ditt djur hamna i chock.

Diagnosen ställs ofta med hjälp av blodprov och undersökning med röntgen och/eller ultraljud. Den vanligaste och enda effektiva behandlingen är att operera bort livmoder och äggstockar. Vanligtvis går tiken hem samma dag men vid eventuella komplikationer eller mycket påverkat allmäntillstånd kan inskrivning för dropp och smärtlindring bli nödvändigt.

Genom en operation kan inte tiken drabbas av samma tillstånd igen. Genomför man däremot medicinsk behandling är risken stor att problemet återkommer. Medicinsk behandling är endast aktuell om allmäntillståndet inte är påverkat och om hunden har stort avelsvärde eller av någon anledning inte kan sövas. Eftervård innebär smärtlindring och att hunden bär krage tills såret är läkt.

Precis som efter en kastration ändras ämnesomsättningen när livmoder och äggstockar opererats bort och hunden har därmed större risk för att gå upp i vikt. Detta regleras genom ett foderbyte då hunden bör äta ett mer fiberrikt foder med mindre kalorier för att hålla sig mätt och behålla vikten. Cityveterinären är utrustat med laboratorium som kan ge svar på blodprover samma dag, vi har även röntgenutrustning, ultraljudsmaskin samt operationsavdelning med gasnarkos.

Vi har kunnig personal för medicinska utredningar och kirurgi. Vi har även möjlighet att ha ditt djur inskrivet över dagen för behandling och dropp. Behövs remiss för vidare vård har vi gott samarbete med andra kliniker.

Hypothyroidism / hypothyreos hos hund

Hypothyreos, även kallat nedsatt sköldkörtelfunktion, är en hormonell störning som ofta uppträder hos medelålders-äldre hundar.

Sjukdomen kan drabba alla raser, men ses ofta hos Doberman pinscher, Golden Retriever, Boxer och Cocker Spaniel. I sköldkörteln produceras hormonet thyroxin, som är viktigt för ämnesomsättningen. Om produktionen av thyroxin är låg, orsaker detta att hundens ämnesomsättning går ner. Symtom på detta kan vara trötthet, viktuppgång, pigmentering av huden, håravfall eller tunn päls.

Symtomen är dock inte alltid så tydliga och då sjukdomen utvecklar sig långsamt är det ibland svårt som ägare att skilja sjukdomen från vanlig ålderdom. Man vet inte med säkerhet varför sjukdomen uppstår, men det är förmodligen för att hundens immunsystem attackerar körteln, vilket innebär att körteln krymper och därför inte producerar lika mycket thyroxin.

I sällsynta fall orsakas det av en tumör i körteln. Sjukdomen kan också vara medfödd, och då ser man ofta utvecklingsrubbingar hos hunden. Hypothyreos diagnosticeras via blodprov, där man mäter nivån av thyroxinhormon (T4) och tyroideastimulerande hormon (TSH) i kroppen på hunden. TSH är det hormon som produceras av hypofysen och som styr produktionen av T4.

Flera typer av medicin och även andra sjukdomar (Cushings, Addisons och leversjukdom med flera) kan påverka nivån av T4. Därför kan det ibland vara svårt att diagnosticera sjukdomen, och här är det viktigt med en grundlig klinisk undersökning tillsammans med information från ägare.

Hypothyreos behandlas medicinsk, där man ger thyroxinhormon i tablettform. Det tar några veckor innan medicinen har full effekt, och flera månader innan pälsen växer tillbaka vid håravfall. Efter 6 veckors behandling rekommenderas återbesök med koll av ny blodprov.

Hunden skal ofta behandlas livslångt, och då rekommenderar vi årliga besök med blodprovkontroll för att kolla nivån av T4. Om du bokar tid till seniorkoll av din hund på kliniken, kontrollerar vi alltid nivån av T4 via blodprov.

KASTRATION HANHUND

Kastrering innebär att testiklarna opereras bort och därmed minskar de hanliga könshormonen.

Kastrering kan utföras av medicinska skäl som en del av en behandling mot till exempel testikeltumörer men görs också i förebyggande syfte. 
Eftersom testosteronet har stor betydelse för den fysiska och mentala utvecklingen, ska hanhunden ha gått genom könsmognad och inte befinna sig i en period av mental osäkerhet, tex spökålder. Generellt bör de vara minst 1-2 år gamla beroende på ras och mentalitet. 

Kastration av hanhund minskar risken för prostataproblem senare i livet och kan också förhindra vissa beteendeproblem. Det kan i vissa fall dämpa aggressivitet och andra beteendeförändringar i samband med sexualdriften. Vissa hanhundar mår mycket dåligt när de känner doften av löptikar och en kastrerad hund kan ha lättare att umgås med andra hundar och vistas på hunddagis. Dock är det ingen garanti beroende på om beteendeförändringarna är hormonella eller inte. 

Operationen sker under full narkos och utförs vanligtvis genom ett snitt framför pungen. Hunden lämnas på morgonen och går hem senare samma dag. Smärtlindring ges i samband med operationen och recept på smärtlindring förskrivs så att djurägare kan ge detta hemma under ett par dagar. Hunden ska även bära krage eller tröja 10-12 dagar så att det inte finns risk att hunden kommer åt att slicka på såret så att det blir infekterat.

Hundens ämnesomsättning ändras efter en kastration och för att minska risken för övervikt rekommenderas det att byta till ett kastrationsfoder med lägre energimängd.

En annan nackdel kan vara att pälsen förändras efter en kastration och blir tjockare. Urininkontinens kan också uppträda kort efter en kastration eller uppkomma senare men behandlas normalt livslångt medicinskt med god effekt.

Ett par månader efter en kastration kan hunden uppfattas som lugnare än tidigare. Cityveterinären Malmö har en operationsavdelning med gasnarkos för säker sövning. Vi har erfarna kirurger som utför allt från enklare rutiningrepp till avancerad kirurgi.

Kastration tik

Kastrering innebär att livmoder och äggstockar opereras bort och tiken kan därmed inte löpa eller bli dräktig mer.

Många väljer att kastrera sin tik i ung ålder utan en bakomliggande medicinsk orsak så som diabetes eller livmodersinflammation. Risken för livmoderinflammation (pyometra) försvinner helt och ytterligare en fördel med kastrering är att beteendeförändringar, skendräktighet och andra problem som kan uppstå i samband med löpet undviks. Det kan vara lättare att ha en kastrerad tik på hunddagis och då finns det heller ingen risk för tjuvparning.
Vi rekommenderar att tiken är fullt fysiskt utvecklad och gärna har löpt minst en gång innan kastrering. 

Operationen sker under full narkos och utförs vanligtvis genom ett snitt i buken. Hunden lämnas på morgonen och går hem senare samma dag. Smärtlindring ges i samband med operationen och recept på smärtlindring förskrivs så att djurägare kan ge detta hemma under ett par dagar. Hunden ska även bära krage eller body 10-12 dagar så att det inte finns risk att hunden kommer åt att slicka på såret så att det blir infekterat.

Hundens ämnesomsättning ändras efter en kastration och för att minska risken för övervikt rekommenderas det att byta till ett kastrationsfoder med lägre energimängd. En annan nackdel kan vara att pälsen förändras efter en kastration och blir tjockare. Urininkontinens kan också uppträda kort efter en kastration eller uppkomma senare men behandlas normalt livslångt medicinskt med god effekt.

Cityveterinären Malmö har en operationsavdelning med gasnarkos för säker sövning. Vi har erfarna kirurger som utför allt från enklare rutiningrepp till avancerad kirurgi.

Tandlossning parodontit hos hund

Omkring 70-80% av vuxna hundar och katter lider av någon form av tandsjukdom. Varför det är så viktigt att ta ditt djurs munhälsa på allvar, är att bakterier från munhålan kan spridas med blodet och infektera organ så som hjärta, lever och njurar.

Att äta är en instinkt om överlevnad och därför slutar ofta djuret först att äta i slutstadiet av en tandsjukdom. Detta innebär att djuret kan haft ont under en längre tid innan det eventuellt uppmärksammas av ägaren. De kan också undvika att tugga på den sjuka tanden och istället välja de tänder där det gör minst ont.

Parodontit är en mycket vanlig tandsjukdom hos hund och katt. Framförallt är det små hundraser som drabbas. Tandköttet blir inflammerat av plaque och tandsten, vilka bildas av bakterier och mineraler ur djurets saliv. Inflammationen gör att tandköttet drar sig tillbaka och bildar fickor runt tänderna. När fickorna blir tillräckligt stora blir tandens rot blottad och detta orsakar smärta hos djuret. Omkringliggande benvävnad och andra stödjevävnader som håller tanden på plats, skadas och gör att tanden lossnar.

Det finns ingen behandling för sjukdomen och därför måste den sjuka tanden dras ut. För att bromsa processen är daglig tandborstning viktigt och även regelbundna tandkontroller hos veterinären. Det finns också munskölj för djur som är rengörande och bakteriedödade.

Andra orsaker till att man behöver söka veterinärvård för problem i munhålan kan vara bettfel, kvarvarande mjölktänder, avbrutna tänder eller nybildningar och sår på tungan och slemhinnan. Har din hund eller katt rött eller lättblödande tandkött, mycket tandsten, illaluktande mun eller svårt att tugga rekommenderas att du bokar en tid hos veterinären.

Vid en undersökning görs ofta en första bedömning, men det är oftast efter en tandröntgen när djuret är sövt som omfattningen av skadorna kan avgöras och en diagnos kan ställas.

CityVeterinären är utrustad med tandröntgen och kan erbjuda tandbehandlingar. I vår butik hittar du munskölj för hund och katt, tandborstar, foder samt andra produkter och hjälpmedel för bättre munhälsa hos ditt djur.

Artros hos hund

Artros är en ledsjukdom, där en led blir inflammerad och det bildas bindväv och benpålagringar i leden samtidigt som det skyddande brosket på ledytorna bryts ner och kan försvinna helt.

Detta leder till smärta och stelhet. Ofta ses hälta eller stelhet efter vila, hälta på ett eller flera ben eller ovilja att röra sig. Hältan och stelheten blir ofta bättre efter uppvärmning medan en försämring kan ses efter kraftig motion eller vid kallare väderlek.

Artros är en fortskridande process och därmed kan symptomen komma smygande och vara svåra att upptäcka. Symptomen förvärras oftast med tiden och när smärtan blir svårare kan hunden upplevas orolig, trött, flåsig eller få minskad aptit. Artros uppstår vanligtvis på grund av den naturliga förslitningsprocessen som kommer av kroppens åldrande. Det ses därför framförallt hos medelålders till äldre hundar, oftast hos mellanstora samt stora raser. Det kan också uppstå till följd av skador i leden, tillväxtrubbningar eller felaktig benställning. Därmed kan unga hundar också drabbas av artros, om de till exempel har en bakomliggande armbågsledsdysplasi eller höftledsdysplasi.

Diagnosen ställs genom en klinisk undersökning där veterinären bedömer din hunds rörelsemönster och lokaliserar smärtan till en eller flera leder. Därefter tas röntgen av aktuella leder, då hunden fått lugnande, för att bedöma ledens utseende. Leder som ofta drabbas är armbågsleder, höftleder och knäleder. Men även bogleder, tåleder samt has- och handlovsleder kan drabbas.

Behandlingen består av många moment. Det är viktigt att minska inflammationen i leden och därför förskrivs ofta antiinflammatorisk och smärtlindrande medicin. Även kosttillskott för leder eller specialdiet är att rekommendera för att optimera ledhälsan.

En viktig del i behandlingen är att uppnå en idealvikt, där inga extra kilogram på kroppen belastar lederna. Även regelbunden motion, gärna vattenträning eller på mjuka underlag, för bättre kondition och ökad muskelmassa står på listan. Sjukgymnastik, massage och stretching ger goda resultat i samband med övrig behandling.

Om du misstänker att din hund drabbats av artros, är det viktigt att du uppsöker veterinär. Med rätt behandling och rehabiliteringsplan kan hunden leva ett smärtfritt och aktivt liv.

CityVeteriären är utrustat med röntgen och har kunnig personal för ortopediska undersökningar. För ökad livskvalitet till din bästa vän, lägger du tillsammans med din veterinär upp en behandlingsplan som passar dig och din hund.

Kemisk kastrering av hanhund

Det finns ett alternativ till kirurgisk kastrering där testiklarna opereras bort. Istället kan man välja att implantera ett chip mellan skulderbladen på hunden, liknande en injicering av en id-märkning.

Detta hormonchip sänker de hanliga könshormonerna i blodet med full effekt efter 4-6 veckor. Spermieproduktionen upphör och testiklarna blir mindre i storlek. Effekten kvarstår 6-12 månader beroende på chippets styrka. Detta kan vara ett bra sätt för djurägare att utvärdera hur en kirurgisk kastration skulle påverka hunden innan en eventuell operation genomförs. Dock kan chippet ha motsatt effekt de första veckorna.

Precis som för en kirurgisk kastration ändras hundens ämnesomsättning och för att minska risken för övervikt rekommenderas det att byta till ett kastrationsfoder med lägre energimängd. Biverkningar av chippet kan även vara pälsrelaterade besvär samt urininkontinens. Svullnad av injektionsstället har också observerats.

Kastration av hanhund minskar risken för prostataproblem och testikeltumörer senare i livet och kan också förhindra vissa beteendeproblem. Det kan dämpa aggressivitet och andra beteendeförändringar i samband med sexual driften. Vissa hanhundar mår mycket dåligt när de känner doften av löptikar och en kastrerad hund kan ha lättare att umgås med andra hundar och vistas på hunddagis.

Är du osäker på vilken metod du ska välja är du välkommen att boka en tid hos oss på Cityveterinären Malmö så kan du diskutera för- och nackdelar med din behandlande veterinär.

Patellaluxation hos hund

Patellaluxation innebär att knäskålen (patellan) kan förflyttas från sitt normala läge i knäleden.

Det finns två olika typer av luxationer, medial och lateral eller både och, medialt innebär att knäskålen kan förskjutas till insidan av knäleden medans lateralt innebär att knäskålen kan förskjutas till utsidan. Medial patella luxationer ses oftast på små hundraser medans lateral på stora, men variationer finns.

Med stor sannolikhet är patellaluxationer ärftligt men man har ännu inte fastställt arvsgången. En del raser kräver att man har ett så kallat patellaintyg för att hunden ska få användas i avel. Vi utfärdar sådana intyg. Rörelse störningar som t ex hälta, att hunden håller upp benet i vissa steg, eller knäande gång är vanligt förekommande symptom.

Diagnosen ställs genom en veterinärundersökning där man känner på knäskålen. Man graderar patellaluxationer mellan 1-3- Grad 0 innebär en normal patella, Grad 1 kan den flyttas vid manipulering, men återgår till normalt läge av sig själv. Grad 2 kan knäskålen förflyttas både vid manipulation och av sig själv. Grad 3 är knäskålen permanent i fel läge (luxerad) och kan inte förflyttas tillbaka till normalt läge. Vi gör även röntgen för att se hur djurets ben är utformade och hur själva knäleden ser ut.

Patellaluxation behandlas kirurgiskt. Om man inte opererar en hund med patellaluxation blir det förslitningsskador i knäleden som i sin tur leder till artrosutveckling.

PANKREATIT (BUKSPOTTKÖRTEL-INFLAMMATION) HOS HUND OCH KATT

Symptomen på akut bukspottkörtelinflammation är ofta väldigt ospecifika, och det är olika hur många symptom djuret visar. Kräkning, diarré; ofta ljus eller gulaktig, nedsatt aptit, feber, ökat vattenintag och tecken på buksmärta (“böneställning) ses typiskt. I vissa tillfällen ses även kraftigt nedsatt allmäntillstånd och kollaps.

Ofta visar katter inte lika många symptom som hundar, och diagnosen kan därför vara svårare att ställa hos katt. Då symptomen på bukspottkörtelinflammation inte är specifika för tillståndet vill man oftast utesluta andra sjukdomar med hjälp av olika diagnostiska tests, och diagnosen ställs med hjälp av blodprover och bilddiagnostik.

Hos Cityveterinären Malmö har vi ett så kallat “snaptest” som mäter nivån av bukspottkörtelenzymer direkt på kliniken. Är nivån onormal skickas blodprovet till vårt referenslaboratorie för att bekräfta eller dementera diagnosen. Detta görs då olika tillstånd i mag-tarmkanalen kan orsaka en störning av bukspottkörtelenzymerna och snaptestet kan inte skilja dem åt. Oftast går det 1-2 dagar innan man får provsvaret, och därför påbörjas behandlingen oftast innan diagnosen är säkerställd.

Inflammationen behandlas framför allt med understödjande behandling i form av smärtstillande medicin och fettsnålt foder i en längre period. I mer allvarliga fall kan inläggning på dropp och behandling av sekundära komplikationer behövas.

Efter att djuret mår bättre mäts mängden av bukspottkörtelenzym igen vid ett återbesök för att kontrollera att inflammationen har gått ner. Detta görs oftast 1 månad eller längre efter första besök. I vissa fall utvecklar hunden eller katten en kronisk inflammation i bukspottkörteln, och måste därför äta dietfoder hela livet för att underlätta nerbrytningen av föda.

CUSHING`S SJUKDOM HOS HUND

Hyperadrenocorticism, även kallad Cushing’s, är ett tillstånd hos hund där nivån av cortisol i blodet är högre än normalt, oftast som följd av en godartad tumör i hypofysen som leder till ökad produktionen av cortisol.

Tillståndet kan också orsakas av tumörer i binjuren och olika typer av medicin. Det är en av dom vanligaste hormonstörningar som finns hos hund och ses speciellt hos äldre hundar. Cushing’s kan ge många olika symptom. Detta kan bland annat vara ökad aptit och törst, att hunden kissar mer, svullen mage, gles päls samt trötthet. Dessa är dock symptom som kan orsakas av många andra sjukdomar och därför vill veterinären ofta ta olika blodprover, analysera ett urinprov med mera för att utesluta annan sjukdom innan Cushing’s diagnostiseras.

För att diagnostisera Cushing’s gör man ett så kallat Low Dose Dexamethasone Suppression Test, som innebär att hunden lämnas på kliniken en hel dag för blodprovstagning både före och efter medicinering med ett speciellt läkemedel som dämpar produktionen av cortisol. Hur hundens kropp svarar på läkemedlet är viktigt för att kunna diagnosticera och behandla sjukdomen. Ibland gör man även ett annat test kallat ACTH stimulations test, då sjukdomen inte alltid är så lätt att diagnostisera beroende på om det är hypofysen eller binjurarna som är det primära problemet.

Cushing’s kan behandlas medicinsk med ett läkemedel som håller nivån av cortisol i kroppen stabilt. Ofta försvinner symptomen på Cushing’s ett tag efter att man har börjat medicinera och hunden kan leva ett gott liv med tillståndet. Man kan även operera bort tumören om den finns i binjuren, detta är dock inte riskfritt.

Cortisol är ett hormon med många funktioner i kroppen, och obehandlad Cushing’s kan därför försämra livskvaliteten mycket för hunden. Om man inte behandlar Cushing’s kan sjukdomen medföra nedsatt funktion av immunförsvaret och göra hunden mer mottaglig för infektioner, påverka synen samt öka risken för utveckling av hjärtsjukdom, diabetes och andra hormonstörningar.

Cushing’s kan även ses hos katter, dock inte lika ofta som hos hund. En annan form av hyperadrenocortisism ses även hos iller som kastrerats. Därför använder man numera ett hormonimplantat för att kemiskt kastrera illrar i stället för kirurgisk kastration.

ADDISON’S SJUKDOM

Addison’s sjukdom är ett tillstånd där binjuren producerar för lite kortisol och andra kortikosteroider, till skillnad mot Cushing’s sjukdom där produktionen av kortisol är förhöjd.

Dessa hormoner är bland annat viktiga för funktionen av immunförsvaret, ämnesomsättningen och saltbalansen i kroppen. Sjukdomen ses oftast hos unge- medelålders honhundar, speciellt av rasen Border Collier, Pudel och West Highland White Terriers, men kan principiellt drabba alla hundar. Sjukdomen är mindre vanlig än andra hormonstörningar som Cushing’s och hypothyroidism. Addison’s är ofta immunorsakad och börjar med att immunförsvaret attackerar vävnader i hundens binjurar som därvid stör hormonproduktionen. Mindre vanligt ses tumörer i binjuren som orsak till sjukdomen.

Symptom på Addison’s är väldigt ospecifika och därför kallas sjukdomen ofta “The Great Pretender”. Symptom kan t.ex. vara trötthet, tappad aptit, kräkning, mag-tarm problem samt ökat törst och urinering. Addison’s finns även i en akut form, så kallad “Addisonkris”, vilket är ett livshotande tillstånd där hunden behöver åka akut till veterinär. Vid Addisonskris ses ofta lågt blodtryck, uttorkning, störda njurvärden och symptom på chock, och hunden behöver inskrivas för utredning och behandling.

För att bekräfta/avfärda misstanke om Addison’s behöver man ofta ta olika prover, bland annat blod- och urinprov. Man gör även en så kallad ACTH-test, dvs. att man administrerar ett läkemedel (ACTH) som vanligtvis stimulerar produktionen av kortikosteroider i kroppen. Hur hundens kropp svarar på läkemedlet är viktigt för diagnosticering av Addison’s.

Behandling av Addison’s är livslång medicinering med kortikosteroider som ibland kan behöva korrigeras, t.ex. vid förväntade händelser som kan stressa hunden, då Addison’s patienter kan vara mer känsliga för stresspåverkning. En hund i behandling för Addison’s kan leva ett gott liv, och bör komma för årlig blodprovskontroll hos veterinären.

Demodikos

Demodex eller hårsäckskvalster är en ektoparasit som finns i huden hos hundar och katter. Parasiten lever i hårsäckarna och är en normal del av hudfloran hos djur, dock kan bakomliggande sjukdom eller nedsatt immunförsvar ge anledning till att parasiten förökar sig och infekterar huden, så kallad “demodikos”.

Demodikos diagnosticeras oftast hos hund, men kan även förekomma hos katt. Demodikos ses ofta hos unga djur under 1 år, där immunförsvaret inte är helt utvecklad än. Ofta ser man att hunden börjar tappa hår i huvudet, men även på rygg, mage och ben. Huden kan bli inflammerad, och om den blir mycket röd och irriterad kan klåda uppstå på grund av en bakteriell infektion, detta ses dock inte alltid.

Demodikos diagnosticeras genom mikroskopi av hudskrap och hårplock, då parasiten inte kan ses med blotta ögat. Ofta läker infektionen spontant, och behandling behövs därför inte. Dock kan man behandla med medicin och specialschampo då Demodex är utbredd på hela djuret och orsakar mycket problem.

Huruvida Demodex är smittsamt är väldig omdiskuterat; vissa menar att parasiten överförs till valpar från tiken vid födsel, men där finns inte mycket evidens som bekräftar detta. Om din hund har demodikos kan den därför fortfarande leka och hälsa på andra hundar, då man antar att alla hundar har Demodex naturligt i huden och parasiten endast ger upphov till infektion om hunden har en underliggande sjukdom eller nedsatt immunförsvar.

EPULIDER HOS HUND

En epulid är en fast, tandköttsfärgad tumör i tandköttet, som ofta ses hos boxer och andra trubbnosiga rasar. Det ses sällan hos katt.

Ofta är tumören godartad, men de kan även vara elakartade. Den exakta orsaken till att hundar utvecklar epulider är okänd. En hund kan ha enstaka eller flera epulider i munnen i varierande storlek, och ofta kan de bli väldigt stora och ge besvär för hunden. Ibland täcker epuliderna hela eller delar av en tand, vilket resulterar i att hunden kan komma åt att bita på den och det kan börja blöda.

Epuliderna kan också sitta i mellanrum mellan tänderna och ge anledning till bettfel hos hunden eller besvär med att tugga sitt foder. Epulider kan vara svåra att upptäcka då de ser ut som tandkött och kan uppstå väldig fort. Dessutom kan de vara svåra att skilja från tandköttshyperplasi, som är en överväxt av tandköttet i munnen, och andra tumörer som kan uppstå i munhålan. Därför rekommenderas det att man opererar bort tumören och skickar iväg den för cellanalys på laboratorium.

Ju tidigare man upptäcker en förändring och opererar bort epuliden, ju snabbare kan man ta ställning till om eventuella ytterligare åtgärder är nödvändiga. Även om man opererar bort en epulid finns det alltid en risk för att den kommer tillbaka, antingen på samma eller på ett annat ställe i munnen. Om du upptäcker förändringar i munhålan hos ditt djur är du alltid välkommen att kontakta oss.

Vi har även gratis tandkoll på båda våra kliniker i Malmö och Lomma!

FÄSTINGBURNA SJUKDOMAR

Fästingburna sjukdomar är sjukdomar som sprids med fästingar. Fästingar kan vara bärare av olika bakterier och virus som kan ge sjukdom hos människor och djur. När fästingen biter en hund eller katt kan den sprida dessa sjukdomar vidare.

Fästingar finns främst i skog och i högt gräs. Den trivs bäst på skuggiga och fuktiga platser. De blir aktiva tidigt på våren redan när det är fyra-fem grader varmt. De vanligaste fästingöverförda sjukdomarna i Sverige är borrelios, anaplasmos och TBE (Tick Borne Encephalitis). Speciellt TBE är ovanlig. Risken för att en hund eller katt blir sjuk till följd av ett fästingbett är liten, men om det skulle hända kan sjukdomen bli allvarlig och svår att behandla.

För att överföra smittan måste fästingen ha sugit blod minst ett dygn. Anaplasma Anaplasma är en bakteriell infektion. Symptom kan vara slöhet, nedsatt aptit, feber, allmän smärta, stelhet/muskelvärk och ibland hälta som kommer och går. Det tar ungefär 1-2 veckor från att hunden blivit biten tills att den visar symtom. Hundar återhämtar sig oftast mycket fort när man behandlat Anaplasma. Endast ett fåtal hundar som smittas av Anaplasma uppvisar kliniska symptom utan de flesta läker ut infektionen av sig själva. Sjukdom efter smitta av Anaplasma har inte påvisats hos katt.

Borrelios Borrelios orsakas också av en bakterie. Det kan ta lång tid innan sjukdomen uppträder. Symptomen är nedsatt allmäntillstånd, feber, trötthet, ömma leder och så kallad "vandrande hälta". Endast ett fåtal hundar som smittas av Borrelia uppvisar kliniska symptom. Oftast är behandlingen endast understödjande och hundarna läker ut infektionen själva. Sjukdom efter smitta av Borrelia är mycket ovanligt hos katt.

TBE TBE, även kallat fästingburen hjärnhinneinflammation, är en sjukdom som framförallt drabbar människor och i ovanliga fall hundar. TBE orsakas av ett virus (Tick-borne encephilitis virus), som sprids genom fästingbett. Vid TBE kan symtomen vara neurologiska symptom som vinglighet, kramper, förlamning och beteendeförändring samt smärta speciellt från nacken.

Förebyggande behandling

Upptäcker du en fästing på ditt djur bör den tas bort så fort som möjligt. Risken att hunden får i sig smittämnen ökar ju längre tid fästingen får sitta kvar.

Gör det gärna till en vana att undersöka hunden regelbundet under fästingsäsongen. De gillar att sitta framme vid ansiktet, bakom öronen, på halsen eller vid armhålorna. Behandlas hunden med ett fästingprofylaktisk medel dör fästingen inom kort efter den har bitit djuret. Vi rekommenderar att alla hundar och katter som vistas utomhus behandlas profylaktisk mot fästingar. Fästingmedel finns båda som spot-on preparat, tuggtablett och halsband.

Du är alltid välkommen att boka in ett besök hos veterinären för att gå igenom vilket som passar bäst till ditt djur.

Hur tar man bort en fästing?

	Använd pincett eller en fästingborttagare.
	Ta tag om fästingen så nära huden som möjligt och dra rakt ut. Undvik att klämma på kroppen då fästingen kan "kräka" upp sitt maginnehåll där de sjukdomsframkallande bakterierna finns. Se till att hela fästingen följer med.
	Använd INTE olja, smör, fotogen eller något annat medel på en fästing som sitter fast i huden. Det kan få dem att kräka upp sitt maginnehåll och smitta djuret.
	Tvätta eventuellt efteråt med lite koksaltvatten eller mild klorhexidinlösning
	Ibland kan man se lite inflammation vid bettstället några dagar efter man har plockat bort fästingen. Då kan det klia och bli rött i ett par dagar. Fortsätt i så fall tvätta bettstället och ha koll.

Vid svår irritation eller svullnad, ta kontakt till veterinär.
I vissa tillfällen kan hundar utveckla "hot spot" (fukteksem) efter ett fästingbett

GENERELL ANESTESI (NARKOS) AV DJUR

De flesta djurägare kommer någon gång få uppleva att ha sitt djur i narkos för någon typ av åtgärd; tandbehandling, kastration eller kanske ett akut tillstånd som måste åtgärdas.

En del ingrepp som går att göra utan narkos hos människor kan man tyvärr inte göra på vakna djur, och ofta är man som djurägare orolig för narkosen. När vi pratar om narkos eller sövning menas det att djuret blir sövd med hjälp av läkemedel. Sömnen är djup och tillåter att man utför ingrepp som kan vara smärtsamma eller komplicerade att göra på ett vaket djur. I kombination med smärtstillande läkemedel medför narkosen att djuret slipper ha ont eller känna det som händer under operationen/ingreppet.

Inför en operation fastas hundar 6-8 timmar och katter 4 timmar om möjligt. Gnagare och kaniner ska inte fastas. Inför vissa typer av ingrepp krävs specifika förberedelser, detta informerar vi om vid bokningen. Oftast får djuret lite lugnande och smärtstillande medel inför narkosen (så kallat "premedicinering") samt en venkateter i ett av benen som tillåter intravenös tillgång. Genom katetern kan vi ge intravenös vätska och läkemedel före, under och efter operationen. Inför narkosen andas djuret in syrerik luft genom en mask som placeras över näsa och mun. Ibland räcker det med att masken hålls framför näsan och munnen under operationen, men vid en djupare sövning behöver djuret få en mjuk slang (trakealtub) ner i luftstrupen för att få tillräckligt med luft ner i lungorna. Den förs ner efter att djuret har fått lite mer lugnande via venkatetern, så djuret inte upplever något obehag.

Vilken narkosmetod som används beror på typen av ingrepp som ska utföras, djurets ras, ålder och ev. sjukdomshistoria. Under narkosen kontrollerar man olika parametrar som andningsfrekvens, syremättning, blodtryck, temperatur, puls med mera, för att säkerställa att djuret mår bra och ligger tillräckligt djupt i narkosen. När djuret börjar vakna efter ingreppet tas andningslangen bort. Uppvaket sker i en lugn, varm miljö med dämpat ljud. Personalen kontrollerar djuret regelbundet tills djuret åker hem efter ingreppet.

Inför en sövning gör veterinären en riskbedömning av djuret. En allmän undersökning med koll av hjärta och lungor utförs av veterinären inför varje narkos. Har man ett ungt, friskt djur utan känd sjukdomshistorik behövs oftast inget blodprov eller ytterligare diagnostik inför narkos, men har man ett äldre djur rekommenderar vi ett pre-operativt blodprov där man bland annat kontrollerar blodkroppar och njur- och levervärden. Med hjälp av blodprovet kan man hitta tecken på nedsatt organfunktion eller förändringar i blodbilden som inte ger symptom hos djuren men som kan påverkas av narkos. Beroende på om ditt djur har något speciellt tillstånd kan flera prover behövas. Detta för att vi ska kunna ge ditt djur den bästa och säkraste narkosen.

Narkos innebär alltid en viss risk, även om det är en liten risk som endast har blivit mindre än tidigare. Det finns både generella risker vid narkos, t.ex. risk för under/överhettning, och specifika risker för det ingrepp djuret kommer in för, t. ex. risk för infektion efter kastration. För unga, friska djur är riskerna vid sövning oftast små, medan riskerna kan vara ökade för äldre djur med ännu oupptäckt sjukdom eller djur i behandling för kronisk sjukdom. Ras, ålder och hull spelar också en roll för riskbedömningen. Till exempel är narkosrisken ökad för trubbnosiga raser och för över/underviktiga djur. Det är sällan som vi helt avråder från narkos då i många fall kan operationen vara livsavgörande, men riskerna vägs alltid och ett individuellt narkosprogram anpassas för varje individ.

Hos Cityveterinären Malmö är du alltid välkommen att kontakta oss om du har frågor inför bokning av ett planerat ingrepp i narkos.

Om ditt djur har någon känd sjukdom (hjärtsjukdom, organspecifik sjukdom, artros, allergi) bör du informera oss om detta inför bokning av ett ingrepp.

Om ditt djur står på daglig medicinering (t.ex. insulin, smärtstillande, kortison, medicin mot hyper/hypothyroidism) bör du informera oss om detta inför bokning av ett ingrepp.

Om ditt djur äter specialkost bör du informera oss om detta vid inskrivning, och ev. ta med dig en liten portion mat så vi kan erbjuda detta efter uppvak.

Lämnar du in gnagare eller kaniner hos oss rekommenderar vi att du tar med lite av djurets vanliga foder och hö som vi kan erbjuda efter ingreppet. Välkomna hos oss!

 Katt

HYPERTHYROIDISM
/HYPERTHYREOS HOS KATT

Hyperthyreos hos katt är en sjukdom där nivån av sköldkörtelhormon, thyroxin, är ökat – motsatt hypothyreos hos hund. Det är en av de vanligaste körtelsjukdomar hos katt,
och ses ofta hos äldre djur >10 år.

Hyperthyreos orsakas ofta av en godartad tumör i sköldkörteln, som ökar produktionen av thyroxin (T4) i katten. Detta ökar ämnesomsättningen och kan medföra viktnedgång, ökad aptit och törst, kräkningar, förändrat pälskvalitet och ändrat beteende. Dessutom kan hjärtat påverkas av ökat T4 nivå, och därför kan det ibland vara nödvändigt med ultraljud av hjärtat i den kliniska undersökning. Hyperthyreos diagnosticeras vid hjälp av blodprov, där man kollar T4 nivån.

Dock finns där flera andra sjukdomar som har samma symtom som hypothyreos (njursvikt, diabetes, IBD med flera), och därför är det viktigt med en grundlig medicinsk utredning för att kunna utesluta annan sjukdom. Därför vill veterinären ofta kolla på båda urin och blodprov före sjukdomen diagnosticeras.

Sjukdomen kan antingen behandlas med specialfoder och medicin, radioaktivt jod eller kirurgi. Kirurgi är den enda behandlingen som botar sjukdomen, dock ses det ibland att katten får låg nivå av T4 efter kirurgi som man då måste behandla medicinsk, just som vid hypothyreos hos hund.

Om du bokar tid till seniorkoll av din katt på kliniken, kontrollerar vi alltid nivån av T4 via blodprov

TOOTH RESORPTION, FORL, HOS KATT

Omkring 70-80% av vuxna hundar och katter lider av någon form av tandsjukdom. Varför det är så viktigt att ta ditt djurs munhälsa på allvar, är att bakterier från munhålan kan spridas med blodet och infektera organ så som hjärta, lever och njurar.

Att äta är en instinkt om överlevnad och därför slutar ofta djuret först att äta i slutstadiet av en tandsjukdom. Detta innebär att djuret kan haft ont under en längre tid innan det eventuellt uppmärksammas av ägaren. De kan också undvika att tugga på den sjuka tanden och istället välja de tänder där det gör minst ont. TR (tooth resorption), tidigare kallad FORL, är en tandsjukdom som framför allt ses hos katter. TR kan beskrivas som en successiv nedbrytning av tänderna och omkringliggande väv, vilket är förknippat med stor smärta.

Man vet inte orsaken bakom sjukdomen och det finns heller ingen behandlingsmetod som kan bota sjukdomen. Målet med behandlingen är att katten ska slippa smärtan och därför drar man ut drabbade tänder. Andra orsaker till att man behöver söka veterinärvård för problem i munhålan kan vara bettfel, kvarvarande mjölktänder, avbrutna tänder eller nybildningar och sår på tungan och slemhinnan. Har din hund eller katt rött eller lättblödande tandkött, mycket tandsten, illaluktande mun eller svårt att tugga rekommenderas att du bokar en tid hos veterinären.

Vid en undersökning görs ofta en första bedömning, men det är oftast efter en tandröntgen när djuret är sövt som omfattningen av skadorna kan avgöras och en diagnos kan ställas.
CityVeterinären är utrustad med tandröntgen och kan erbjuda tandbehandlingar. I vår butik hittar du munskölj för hund och katt, tandborstar, foder samt andra produkter och hjälpmedel för bättre munhälsa hos ditt djur.

PANKREATIT (BUKSPOTTKÖRTEL-INFLAMMATION) HOS HUND OCH KATT

Symptomen på akut bukspottkörtelinflammation är ofta väldigt ospecifika, och det är olika hur många symptom djuret visar. Kräkning, diarré; ofta ljus eller gulaktig, nedsatt aptit, feber, ökat vattenintag och tecken på buksmärta (“böneställning) ses typiskt. I vissa tillfällen ses även kraftigt nedsatt allmäntillstånd och kollaps.

Ofta visar katter inte lika många symptom som hundar, och diagnosen kan därför vara svårare att ställa hos katt. Då symptomen på bukspottkörtelinflammation inte är specifika för tillståndet vill man oftast utesluta andra sjukdomar med hjälp av olika diagnostiska tests, och diagnosen ställs med hjälp av blodprover och bilddiagnostik.

Hos Cityveterinären Malmö har vi ett så kallat “snaptest” som mäter nivån av bukspottkörtelenzymer direkt på kliniken. Är nivån onormal skickas blodprovet till vårt referenslaboratorie för att bekräfta eller dementera diagnosen. Detta görs då olika tillstånd i mag-tarmkanalen kan orsaka en störning av bukspottkörtelenzymerna och snaptestet kan inte skilja dem åt. Oftast går det 1-2 dagar innan man får provsvaret, och därför påbörjas behandlingen oftast innan diagnosen är säkerställd.

Inflammationen behandlas framför allt med understödjande behandling i form av smärtstillande medicin och fettsnålt foder i en längre period. I mer allvarliga fall kan inläggning på dropp och behandling av sekundära komplikationer behövas.

Efter att djuret mår bättre mäts mängden av bukspottkörtelenzym igen vid ett återbesök för att kontrollera att inflammationen har gått ner. Detta görs oftast 1 månad eller längre efter första besök. I vissa fall utvecklar hunden eller katten en kronisk inflammation i bukspottkörteln, och måste därför äta dietfoder hela livet för att underlätta nerbrytningen av föda.

ÖRONSKABB HOS KATT

Öronskabb hos katt orsakas av en liten parasit som heter Otodectes cynotis, som lever i hörselgången. När parasiten infekterar öronen hos katt, orsakar den klåda och inflammation som kan irritera och göra ont.

Ofta hittar man öronskabb hos unga katter och utekatter, men parasiten kan drabba djur i alla åldrar och även hund och iller. Vid öronskabb ser man ofta mörkt, torrt sekret i hörselgången hos katten, och ibland ses små sår/rivmärken omkring öron efter att kattan har kliat sig. Som ägare kan man också uppleva att katten skakar på huvudet hemma.

Om öronskabb inte behandlas, kan katten utveckla kronisk öroninflammation. Öronskabb diagnosticeras vid direkt undersökning av öronen med ett speciellt instrument (otoskop) och/eller vid att påvisa parasiten vid mikroskopi av sekret från öronen.

Öronskabb behandlas lätt med ett spon-on preparat som läggs på huden, i kombination med rengöring av öronen med vanlig örontvätt som kan köpas på kliniken. Om katten har fått en sekundär infektion med bakterier och/eller svamp måste detta också behandlas.

Ett återbesök med koll av öronen rekommenderas 2 veckor efter behandling. Om du har flera djur hemma rekommenderar vi att behandla alla, även om de inte uppvisar symtom på öronskabb, då det annars är svårt att bli av med skabben.

GENERELL ANESTESI (NARKOS) AV DJUR

De flesta djurägare kommer någon gång få uppleva att ha sitt djur i narkos för någon typ av åtgärd; tandbehandling, kastration eller kanske ett akut tillstånd som måste åtgärdas. En del ingrepp som går att göra utan narkos hos människor kan man tyvärr inte göra på vakna djur, och ofta är man som djurägare orolig för narkosen.

När vi pratar om narkos eller sövning menas det att djuret blir sövd med hjälp av läkemedel. Sömnen är djup och tillåter att man utför ingrepp som kan vara smärtsamma eller komplicerade att göra på ett vaket djur. I kombination med smärtstillande läkemedel medför narkosen att djuret slipper ha ont eller känna det som händer under operationen/ingreppet. Inför en operation fastas hundar 6-8 timmar och katter 4 timmar om möjligt. Gnagare och kaniner ska inte fastas.

Inför vissa typer av ingrepp krävs specifika förberedelser, detta informerar vi om vid bokningen. Oftast får djuret lite lugnande och smärtstillande medel inför narkosen (så kallat "premedicinering") samt en venkateter i ett av benen som tillåter intravenös tillgång. Genom katetern kan vi ge intravenös vätska och läkemedel före, under och efter operationen. Inför narkosen andas djuret in syrerik luft genom en mask som placeras över näsa och mun. Ibland räcker det med att masken hålls framför näsan och munnen under operationen, men vid en djupare sövning behöver djuret få en mjuk slang (trakealtub) ner i luftstrupen för att få tillräckligt med luft ner i lungorna. Den förs ner efter att djuret har fått lite mer lugnande via venkatetern, så djuret inte upplever något obehag.

Vilken narkosmetod som används beror på typen av ingrepp som ska utföras, djurets ras, ålder och ev. sjukdomshistoria. Under narkosen kontrollerar man olika parametrar som andningsfrekvens, syremättning, blodtryck, temperatur, puls med mera, för att säkerställa att djuret mår bra och ligger tillräckligt djupt i narkosen. När djuret börjar vakna efter ingreppet tas andningslangen bort. Uppvaket sker i en lugn, varm miljö med dämpat ljud. Personalen kontrollerar djuret regelbundet tills djuret åker hem efter ingreppet.

Inför en sövning gör veterinären en riskbedömning av djuret. En allmän undersökning med koll av hjärta och lungor utförs av veterinären inför varje narkos. Har man ett ungt, friskt djur utan känd sjukdomshistorik behövs oftast inget blodprov eller ytterligare diagnostik inför narkos, men har man ett äldre djur rekommenderar vi ett pre-operativt blodprov där man bland annat kontrollerar blodkroppar och njur- och levervärden. Med hjälp av blodprovet kan man hitta tecken på nedsatt organfunktion eller förändringar i blodbilden som inte ger symptom hos djuren men som kan påverkas av narkos. Beroende på om ditt djur har något speciellt tillstånd kan flera prover behövas. Detta för att vi ska kunna ge ditt djur den bästa och säkraste narkosen.

Narkos innebär alltid en viss risk, även om det är en liten risk som endast har blivit mindre än tidigare. Det finns både generella risker vid narkos, t.ex. risk för under/överhettning, och specifika risker för det ingrepp djuret kommer in för, t. ex. risk för infektion efter kastration. För unga, friska djur är riskerna vid sövning oftast små, medan riskerna kan vara ökade för äldre djur med ännu oupptäckt sjukdom eller djur i behandling för kronisk sjukdom. Ras, ålder och hull spelar också en roll för riskbedömningen. Till exempel är narkosrisken ökad för trubbnosiga raser och för över/underviktiga djur.

Det är sällan som vi helt avråder från narkos då i många fall kan operationen vara livsavgörande, men riskerna vägs alltid och ett individuellt narkosprogram anpassas för varje individ.

Hos Cityveterinären Malmö är du alltid välkommen att kontakta oss om du har frågor inför bokning av ett planerat ingrepp i narkos.

Om ditt djur har någon känd sjukdom (hjärtsjukdom, organspecifik sjukdom, artros, allergi) bör du informera oss om detta inför bokning av ett ingrepp.
Om ditt djur står på daglig medicinering (t.ex. insulin, smärtstillande, kortison, medicin mot hyper/hypothyroidism) bör du informera oss om detta inför bokning av ett ingrepp.
Om ditt djur äter specialkost bör du informera oss om detta vid inskrivning, och ev. ta med dig en liten portion mat så vi kan erbjuda detta efter uppvak.
Lämnar du in gnagare eller kaniner hos oss rekommenderar vi att du tar med lite av djurets vanliga foder och hö som vi kan erbjuda efter ingreppet.

Välkomna hos oss!

URINVÄGSINFLAMMATION / CYSTIT

Inflammationer i urinvägarna är väldigt vanligt hos katt. Vi ser det ofta i början av året då flera katter blir stressade av jul- och nyårsfirande. Symtomen är att katten springer ofta på lådan för att kissa men det kommer bara några droppar åt gången. Ibland kan det finnas blod i urinen. En del katter som vanligen är mycket renliga kan börja kissa utanför lådan, på kläder, i sängen, i badkaret osv. Man kan även se symtom som oro, ökad törst, ökat jamande och att katten tvättar sig mer runt urinöppningen. Orsaken till cystiten kan vara flera:

	Urinvägsinfektion
	Urinstenar eller kristaller
	Njurproblem
	Stress
	Tumörer eller polyper i urinblåsan
	Andra sjukdomar som ger ökad törst och ökad urinering

För att utreda olika orsaker till urinvägsproblemen brukar man börja med en allmän undersökning och ett urinprov. Beroende på resultaten kan det i en del fall kompletteras med blodprov och röntgen eller ultraljud av urinvägarna. De flesta inflammationer i urinvägarna är okomplicerade men kan vara obehagliga och till och med smärtsamma för katten så vänta inte med att uppsöka veterinär om din katt springer ofta på lådan men kissar bara få droppar åt gången. Om du misstänker att din katt har fått urinstopp, det vill säga att det inte kommer ut någonting alls trots att katten varit på lådan flera gånger, ska du kontakta veterinär omgående då detta i värsta fall kan vara ett livshotande tillstånd. Vanligast ser vi urinstopp hos hankatter men det kan även förekomma hos honkatter.