Omvårdnad

Omvårdnad

Att vara djurägare innebär ett stort ansvar och det kan vara mycket att tänka på när det kommer till djurets skötsel och hälsa. Med god omvårdnad i vardagen ges tillfälle att lägga märke till förändringar hos djuret samt minska risken för vissa hälsoproblem. Känn igenom hela djuret med jämna mellanrum och kontrollera bland annat ögon, öron och området runt könsorgan och analöppning. Att vänja djuret vid att bli hanterad kan underlätta veterinärbesök och göra undersökningar mindre stressande.

Omvårdnadsmoment så som kloklippning och tandvård kan enligt många upplevas som svåra att genomföra. Med träning kan dock omvårdnaden bli en positiv och relationsbyggande erfarenhet för både djur och djurägare. Det är aldrig för sent, även äldre djur kan lära sig nya saker.

Här på hemsidan kan du få tips på vad du som djurägare kan tänka på för att ge ditt djur de bästa förutsättningarna till ett gott liv.

Är det något omvårdnadsmoment som du önskar hjälp med? Här påCityveterinären erbjuder vi tjänster som exempelvis klo- och tovklippning och öronrengöring. Du kan även vända dig till oss för rådgivning kring foderval, tandborstning och andra omvårdnadsmoment.

Päls- och hudvård

Hur mycket och vilken typ av pälsvård ditt djur behöver beror på pälsslag och eventuella särskilda behov. Somliga hundar och katter rekommenderas att borstas, trimmas och/eller badas regelbundet, andra enbart vid behov, kaniner oftast vid fällning men det finns även långhårskaniner som behöver daglig pälsvård. Huvudsaken är att du som djurägare ser till att pälsen hålls i gott skick och att tovbildning undviks. Använd en borste anpassad för djurets pälstyp och se till att du vid borstning kommer igenom hela pälsen. Har det uppstått tovor som är svåra att reda ut kan de behöva klippas bort för att inte skapa besvär för djuret. Har ditt djur mycket päls i och runt öron och ögon kan denna behöva trimmas.

Har djuret ingen skyddande päls på kroppen brukar hudvården bli desto viktigare. Förutom regelbundna bad kan det exempelvis vid vistelse i sol vara aktuellt att smörja in djurets hud med solskyddskräm. Tänk på att hudvård likt pälsvård bör anpassas efter den enskilda hunden och kattens behov. Hudinfektioner och andra hudproblem är vanligt förekommande, framförallt hos hundar. De uppkommer ofta vid hudveck samt på ställen såsom mellan trampdynor/tår, i ljumskar och armhålor. Se till att hålla dessa områden rena och behandla vid behov.

Klovård

Om och hur ofta du behöver klippa klorna på ditt djur beror på hur mycket klorna slits naturligt. Eftersom klor växer kontinuerligt är det av betydelse att regelbundet kontrollera dem. Var noga med att hålla klorna i trim då långa klor kan resultera i kloskador. Tillåts klorna växa fritt kan de även växa in i trampdynorna och skapa stora besvär för djuret. Återkommande problem med kloskador utan yttre påverkan bör utredas för att utesluta underliggande sjukdom.

Många drar sig från att klippa klorna på sitt djur på grund av rädsla för att skada pulpan som innehåller nerver och blodkärl. Pulpan går att se som en rosa rand i ljusa klor men är svårare att lokalisera i mörka klor. För att undvika att klippa för långt kan det vara fördelaktigt att klippa klorna ofta och lite i taget. Detta är även bra om ditt djur är ovan eller ogillar att få klorna klippta. Klipp klon i flera små steg runt kanten genom att börja med toppen och sedan sidorna. Ett alternativ till att klippa klorna kan vara att slipa dem med en lämplig fil. Om blödning uppstår är det bra att ha blodstillande pulver/vadd, potatismjöl eller liknande till hands. Använd en vass klosax eller -tång i lämplig storlek och avsedd för djur. Glöm inte att klippa sporrarna vilka är små klor placerade högre upp på tassarna. Vanligen hittas en sporre på vardera framtass. Vissa individer har dock utöver detta även en till två sporrar på vardera baktass.

Foder

Marknaden för foder och kosttillskott är omfattande och erbjuder många olika alternativ. Oavsett val är det viktigaste att djuret upplevs må bra, vill äta och får sina näringsbehov tillgodosedda. Fodrets sammansättning kan behöva anpassas efter djurets hälsostatus, livsstadie, aktivitetsnivå, efter kastrering eller i samband med dräktighet. För att få till en bra balans av näringsämnen rekommenderas vanligen utfodring med ett helfoder. Vill du tillreda ditt djurs mat själv är det viktigt att du är påläst. För att utvärdera val av foder kan du bland annat titta på ditt djurs hull, hud, päls och avföring/avföringsvanor.

Övervikt har blivit allt vanligare hos våra djur: Då övervikt medför ökad risk för vissa hälsoproblem är det viktigt att eftersträva att ditt djur har ett hälsosamt hull. Är det aktuellt med viktminskning bör denna ske i samråd med kunnig djurhälsopersonal. Viktminskningen ska ske successivt i långsam takt då framförallt katter kan vara känsliga för svält. Att enbart dra ned på fodergivan kan resultera i att djuret går miste om viktiga näringsämnen och ett foderbyte kan därför vara nödvändigt. Tänk på att även tuggben, godisar och dylikt måste vara inräknat i dagsgivan.

Om ditt djur är vid gott allmäntillstånd men har en tillfällig mag-tarmstörning kan det vara fördelaktigt att ge skonkost. Skonkost är lättsmält foder vilket går att göra själv eller köpa färdigt på många veterinärkliniker. Hemlagad skonkost för hundar består vanligtvis av kokt ris blandat med lite kokt vit fisk eller kycklingfilé och rikligt med vatten. Till katter ges ofta samma protein med mycket vatten utan ris.

All typ av skonkost ska till en början ges i mycket små portioner, endast någon tesked, ca 6-8 gånger per dygn. Vuxna djur utan underliggande sjukdomar som kräks kan med fördel svältas några timmar innan skonkost ges. Får ditt djur behålla maten kan portionerna utökas och utfodring ske ca 3-4 gånger per dygn. Förutsatt att djuret inte kräks eller fortsatt har diarré kan du successivt under några dagar övergå till att ge foder som vanligt.

Glöm inte att hunden eller katten hela tiden ska ha tillgång till vatten. Vid behov kan vatten eller ljummen vätskeersättning ges.

Tandvård

Liksom hos människor är daglig tandborstning det bästa sättet att förebygga plack- och tandstensbildning och minska risken för mun- och tandsjukdomar. För god effekt bör djurets tänder borstas minst en gång varannan dag. Tuggben, tuggleksaker och specifika foder kan ha viss verkan mot plack- och tandstensbildning men kan inte ersätta regelbunden tandborstning. Detta bör därför enbart ses som komplement.

Användning av tandskrapa rekommenderas inte då det kan skada tändernas emalj. Var även försiktig med utfodring av hårda ben som till exempel märgben då dessa kan ge upphov till tandfrakturer.

Vid tandborstning bör en fingerstrumpa i mikrofibermaterial eller mjuk tandborste i lämplig storlek användas. Det är den mekaniska rengöringen som är av betydelse och tandkräm är därför inte nödvändigt. Om tandkräm ska användas måste den vara specifikt avsedd för djur, innehåll som fluor och xylitol kan vara giftigt. För att undvika att tandborstningen blir en negativ erfarenhet är det viktigt att skynda långsamt. Dela upp och arbeta med momentet i flera steg och belöna djuret ofta. Eftersträva att göra tandborstningen till en del av den dagliga rutinen.

Kontrollera din hund eller katts mun regelbundet. Lägg märke till rodnat eller blödande tandkött och dålig lukt som kan vara tecken på tandsjukdom. Beläggningar i form av tandsten går inte att borsta bort och rekommenderas att tas bort med speciella tandinstrument hos veterinär. I samband med tandstensborttagningen kan djurets mun och tänder undersökas och du som djurägare få anpassad rådgivning.

Det är även vanligt med tandproblem på kaniner och gnagare då de har tänder som växer hela tiden. Även om man inte borstar tänderna på dem, tag för vana att se hur ditt djur äter och tuggar, om det dreglar eller ser ut att vara svullen i ansiktet.

Aktivitet

Fysisk aktivitet och mental stimulering är viktigt för alla djurs mående. Hur mycket av detta just ditt djur behöver beror på ditt djurs individuella förutsättningar. Såväl för mycket som för lite aktivitet kan leda till beteende- och hälsoproblem.

Aktivitetsnivån bör anpassas efter bland annat livsstadie, temperament och hälsostatus. Även väderlek kan ha en inverkan på aktivitetsnivån då fysisk ansträngning i höga temperaturer kan leda till hälsoproblem. Exempel på fysisk aktivering kan vara lek, promenader i varierande terräng, löpning, simning samt utövandet av olika sporter.

Oavsett val av motionsform är det bra att ditt djur regelbundet aktiveras fysiskt. Rörelse är viktigt för djur i alla livsstadier men tänk på att inte överanstränga unga individer, framförallt valpar av storvuxen ras. Avvakta med mer strikta motionsformer och kraftig fysisk ansträngning tills djuret har vuxit klart.

Utöver rörelse är den mentala stimulansen av stor betydelse vilken kan tillgodoses både inom- och utomhus. Exempel på enklare former av mental aktivering är fodersök, inlärning av konster, balansövningar och lekar/spel där problemlösning står i fokus. Endast fantasin sätter gränser. Låt djuret få arbeta med flera sinnen och se till att den mentala aktiveringen bli ett positivt inslag i vardagen.

Den äldre hunden och katten

På samma sätt som hos oss människor förändras djurens behov i takt med att de åldras. Som djurägare har du möjligheten att underlätta för ditt djur och förbättra dess livskvalitet. Åldrandeprocessen beror på en mängd faktorer men vanligen räknas hundar och katter som seniorer vid ca 6-10 års ålder.

Det äldre djuret kan successivt bli mindre aktiv, få hud- och pälsförändringar, minskad muskelmassa och försämrad syn, lukt och hörsel. Ledproblem, ändrat näringsbehov och beteendeförändringar är även vanligt hos äldre djur. Exempel på beteendeförändringar kan vara att djuret upplevs orolig, verkar desorienterad, vokaliserar, får svårt att vara själv och börjar kissa och bajsa inomhus/utanför kattlådan.

För att möta djurets förändrade behov kan flera anpassningar vara aktuella. Djuret kan behöva mer omvårdnad, ett annat foder och lättare tillgång till viloplats, mat- och vattenskål samt kattlåda. Den äldre hunden och katten kan även ha ett ökat behov av rutiner och vistelse i en lugn och i vissa fall begränsad miljö.

Eftersom åldrandeprocessen påverkar kroppens funktionsnivå och ökar risken för sjukdomar kan äldre djur vara i behov av läkemedelsbehandling. För att få koll på vad just ditt djur behöver rekommenderar vi att boka tid för en seniorkoll. Vid en seniorkoll görs en allmän hälsoundersökning där veterinären bland annat lyssnar på djurets lungor och hjärta. Seniorkollen innefattar vanligtvis även blodprovstagning för att utvärdera funktionen av framförallt lever och njurar. Baserat på resultatet av undersökningen går veterinären sedan igenom vad du som djurägare kan göra för ditt djurs välbefinnande.

Har du några frågor eller funderingar?

Tveka inte att höra av dig till oss! Om ditt ärende är akut, ring oss direkt på 040-616 00 03