Symptomen på akut bukspottkörtelinflammation är ofta väldigt

ospecifika, och det är olika hur många symptom djuret visar.

Kräkning, diarré; ofta ljus eller gulaktig, nedsatt aptit, feber, ökat vattenintag och tecken på

buksmärta (“böneställning) ses typiskt. I vissa tillfällen ses även

kraftigt nedsatt allmäntillstånd och kollaps. Ofta visar katter inte

lika många symptom som hundar, och diagnosen kan därför vara svårare

att ställa hos katt.

Då symptomen på bukspottkörtelinflammation inte är specifika för

tillståndet vill man oftast utesluta andra sjukdomar med hjälp av

olika diagnostiska tests, och diagnosen ställs med hjälp av blodprover

och bilddiagnostik.

Hos Cityveterinären Malmö har vi ett så kallat “snaptest” som mäter

nivån av bukspottkörtelenzymer direkt på kliniken. Är nivån

onormal skickas blodprovet till vårt referenslaboratorie för att

bekräfta eller dementera diagnosen. Detta görs då olika tillstånd i

mag-tarmkanalen kan orsaka en störning av bukspottkörtelenzymerna och

snaptestet kan inte skilja dem åt.

Oftast går det 1-2 dagar innan man får provsvaret, och därför

påbörjas behandlingen oftast innan diagnosen är säkerställd.

Inflammationen behandlas framför allt med understödjande behandling i form av

smärtstillande medicin och fettsnålt foder i en längre period. I mer

allvarliga fall kan inläggning på dropp och behandling av

sekundära komplikationer behövas.

Efter att djuret mår bättre mäts mängden av bukspottkörtelenzym igen

vid ett återbesök för att kontrollera att inflammationen har gått

ner. Detta görs oftast 1 månad eller längre efter första besök.

I vissa fall utvecklar hunden eller katten en kronisk inflammation

i bukspottkörteln, och måste därför äta dietfoder hela livet för

att underlätta nerbrytningen av föda.