VANLIGA FÅGELSJUKDOMAR

Liksom andra husdjur kan fåglar drabbas av olika sjukdomar. Härbeskriver vi de vanligaste sjukdomarna vi stöter på på kliniken hos små papegojor.

NÄBBKVALSTER/NÄBBSKABB

Papegojor kan drabbas av olika typer av parasitära infektioner, bl.a. näbbkvalster/näbbskabb (på engelska kallad Scaly Face). Sjukdomen orsakas av parasiten Knemidocoptes och drabbar ofta undulater. Fåglar smittas genom direktkontakt med en redan drabbad fågel. En infektion kan ofta pågå flera månader. Symptom på näbbkvalster kan vara gråvita tjocka hudförändringar runt näbben som kan sprida sig till benen. Det är inte alltid att fågeln verkar allmänpåverkad, men det är viktigt att behandla tillståndet då näbben kan bli missformad och det kan även bli ett hål i näbben, vilket gör att fågeln inte kan äta normalt.

Infektionen behandlas med ett antiparasitmedel som veterinären skriverut. Alla fåglar i hemmet bör behandlas och fåglarnas bur, leksaker och andra tillbehör bör rengöras och desinficeras.

VITAMINBRIST

A-vitaminbrist är ett vanlig tillstånd hos små papegojor. Oftaorsakas det av felaktig utfodring med fröblandningar, som inte innehåller tillräckligt med A-vitamin. A-vitaminbrist ses även hos fåglar som också får grönsaker tillsammans med frödiet.

Symptom på A-vitaminbrist är först och främst påverkan av näs, ögon- och munslemhinnor, som kan ses som röda och förtjockade. Senare ses bl.a. näsflöde, nysningar och även sekundäre infektioner och avmagring trots normal aptit. Då A-vitaminbrist har en negativ inverkan på immunförsvaret blir det ännu lättare för infektionsämnen att sprida sig.

Behandling beror på graden av vitaminbrist och hur allvarligakomplikationer fågeln har fått, men innebär alltid en kostförändring.

LUFTVÄGSSJUKDOMAR

Fåglar kan drabbas av olika typer av luftvägsjukdomar. Ofta uppstår en luftvägssjukdom sekundärt till ett underliggande tillstånd, t. ex. vitamin A-brist eller dåligt innemiljö. Symptom på luftvägssjukdom kan vara nysningar, näsflöde, förändrat andningsmönster och förändrad röst.En fågel med någon typ av luftvägsproblem bör alltid undersökas avveterinär för att hitta den underliggande orsaken till fågelns symptom.

FJÄDERPLOCKNING

Att en fågel börjar plocka sig kan bero på allt från klåda ellersmärta till stress. Ofta börjar en fågel plocka sig om den är underliggande sjukdomstillstånd, t. ex. hudirritation, parasitinfektioner, felaktig utfodring, leversjukdom eller fjädercystor. Fjäderplockningen blir lätt ett inlärt beteende, och en fågel som har plockat sig i mer än 6 månader brukar fortsätta plocka sig även om den bakomliggande orsaken behandlas. Man bör därför inte avvakta och se om det går över av sig själv. För att förebygga psykogen fjäderplockning bör fågeln vistas i en stimulerande miljö som gör att fågeln kan bete sig så naturligt som möjligt.

– Buren: ju större ju bättre! Kom ihåg att det finns minimimått förburfåglar som måste följas. Burens galler eller nät bör vara rostfritt och inte galvaniserat

– Bra innemiljö med optimal temperatur, luftfuktighet och ljus

– Leksaker: ha alltid leksaker i buren och introducera nya leksakerregelbundet så fågeln inte tröttnar på de gamla. Ha leksaker som fågeln kan gnaga på eller leta efter mat i samt bollar, pinnar att klättra och sitta på och slipa sina klor på. Man kan även ha ett fågelbad, bara kom ihåg att det inte får vara för djupt. Undvika speglar och plastkompisar!

– Fågeln bör ha möjlighet att flyga fritt dagligen

– Fågeln skall erbjudas en varierad diet rik på vitaminer, mineraleroch proteiner, för att förebygga vitamin- och mineralbrist

– Fåglar är sociala djur och bör inte hållas ensamma, och man bördärför minimera isolation.

VÄRPNÖD OCH KALKBRIST

Det är ofta unga fåglar som drabbas av värpnöd, och oftast de mindre arterna som undulater, nymfkakadua och dvärgpapegoja. Värpnöd vill säga oförmåga att lägga ett ägg. Värpnöd orsakas ofta av kalkbrist (sekundärt till felaktiv utfodring med frödiet) men kan även bero på överdriven äggläggning, missbildade ägg, bristsjukdomar eller fetma.

Symptom på värpnöd är oftast svaghet, tysthet och att fågeln sittarbredbent på pinnen eller på burgolvet. Ibland kan man även se att kloakslemhinnan pressas fram och har man en fågel med holk brukar den lämna holken vid värpnöd. Ibland förväxlas ovariecystor och tumörer med värpnöd pga. den svullna buken. Sjukdomsförloppet brukar gå ganska snabbt, så det är viktigt att inte vänta med att söka veterinärhjälp.

Har symptomen pågått mer än 7-14 dagar är det osannolikt att fågelnhar värpnöd. Behandling av värpnöd beror på om ägget kan passera själva med stödterapi eller om man behöver ta ut ägget kirurgisk. Ofta behövs foderändring för att korrigera underliggande kalkbrist.

Symptom på kalkbrist utan värpnöd är bl.a. krampaktiga anfall och missformat skelett och spontana frakturer.

ÖVERVIKT OCH FETTKNUTOR

Övervikt är inte ovanligt hos burfåglar. Oftast ses överviktigaundulater, som hållas i små burar och fodras med en fettrik, ensidig frödiet utan möjlighet att flyga fritt. Med tiden kan övervikten leda till fettansamlingar, speciellt på buken. Dessa ansamlingar kallas lipomer och är en typ av fettknuta. Ibland ses de även på vingarna, där de är svåra att operera bort då det inte finns så mycket hud. Andra komplikationer till övervikt kan bl.a. vara problem med att flyga, vilket kan leda till traumatiska skador, mag-tarmproblem och fettlever. Allt detta kan leda till en för tidlig död för fågeln. En korrekt och varierad diet förebygger övervikt. En fågel bör fodras med pelletsblandningar som innehåller tillräckligt med vitaminer, mineraler och proteiner och har lågt fettinnehåll, samtfrukt och grönt och lite frö.

Exempel på frukt och grönt kan vara morötter, paprika, majs, äpple,banan, granatäpple och vindruvor. Fåglar kan vara väldigt kräsna och det är därför viktigt att göra en långsam foderändring så fågeln har tid att bli van vid sitt nya foder, annars är risken att fågeln helt slutar äta.

KOM IHÅG ATT FÅGLAR INTE TÅL KAKOR, KEX, KAFFE, KAKAO, ALKOHOL, SALT, AVOKADO, FRUKTKÄRNOR, SVAMP, LÖK I ALLA FORMER, VITLÖK, KAKIFRUKTER OCH VANLIG POTATIS ÄVEN OM DEN ÄR KOKT.

Har du frågor till skötsel av din fågel är du alltid välkommen attkontakta kliniken.